Ett långpass stod på schemat i dag och det är ju aldrig fel med en halvmaraton, så det blev en härlig långlördags runda som slutade på 22.3 kilometer
I går när jag skrev in lägget ang. att det är vackert att springa i det via landskapet, så nämnde jag att det skulle bli långpass denna helg och förmodligen en halvmaraton.
Och det kan jag ju säga att det blev. Uret slutade på 22.3 kilometer. Blev en runda runt mitt vackra Lund som jag bara älskar. Det blev en moturs runda i dag, så uppför från kilometer noll till nummer fyra. På sammavis som det är jobbigt så är det skönt, om du har inställningen att det är lika bra att köra jobbiga med en gång.
När de fyra första kilometrarna är passerade så är jag i Brunnshög, och det är bara en ända stor arbetsplats. Brunnshög en en stadsdel som inte funnits innan som växer fram med den vackra spårvägen som går igenom. När jag passerat denna stadsdel fortsätter vi springa i den norra delen av staden
Här springer jag både igenom Delphi, Norra Fäladen och Annehem. Sen är det dags att springa under första järnvägsspåret för att komma till Nöbbelöv och klockan säger att jag varit ute i 10 kilometer. Nice!
Vid 12 kilometer fick jag inspektera hur mycket människor det fanns på köpmarknaden Nova Lund. Alldeles för mycket om du frågar mig. I dessa tiden så är det online shopping som gäller enlig myndigheter och mig.
Den näst jobbigaste delen på rundan i dag var nere vid källbydammar. När jag vek av för att springa ur renhållnings området vid 14.5km till 15.5km så var det bara uppför. Första 500 metrarna var det en extrem lutning, men lade sig en del, men fortfarande lutning.
Efter att jag passerat järnvägen för tredje gången i dag så var det bara att tugga på. Blev jobbigare och jobbigare, försöker inte att titta på klockan utan räknar bara i huvudet varje gång den vibrerar hur långt jag sprungit.
När jag viste att jag snart var på 20 kilometer så tittade jag på klockan. 19.80 Kilometer stoden på och tiden 1.54:52. WOW!! Tanken slog mig direkt att det tekniskt sätt skulle gå att slå mitt halvmara rekord. Så jag ökade, och köade rejält (i mina mått räknade). Från att ha legat på 5:51/km så låg jag plötsligt på 4:59/km. Usch vad jobbigt det var, men jag skulle fixa det. Jag skrek inombords när jag närmade mig Gottes väg för att svänga. Det borde vara en kilometer snart. Aaaa!! Varför sa inte klockan något! Öka!! Känn inte efter. Och där komm 21 kilometer markeringen. Bara 100 meter kvar.
Nu sänkte jag takten ner till ~5:59/km igen. Resterande 1.5 kilometer hem var extremt tröttsam men jag kämpade på.
Men vänta! Hur gick det nu då?
Dags för en PB öl kanske. Så sjukt nöjd. ”Bara” en minut kvar till mitt mål
Snälla! Ha nu en super fin helg och ta hand om en. God Jul!
Lämna ett svar