Sjutton dagar i dvala och ingen löpning sedan dess.
Har den senaste veckan börjat power walka på c:a 5 km. Och varje dag blir bättre känns det. Känslan i knät blir bättre. Med en massa ”jädra namma” och många tankar de senaste veckorna så ska jag genomföra mitt mål. Har gett mig den den på det.
Det är ungefär 17 dagar sedan jag visade mig på gymmet senast. Men i går var det dags att åka dit. Tanken var att gå 45 minuter på löpbandet. När jag hade gått 5km så var jag bara tvungen att prova springa. Opps! Viljan kom in istället för klokheten. Blev nästan 2 km joggning på det och 5 minuter nedvarvning. Riktigt nöjd med vad jag gjorde och känslan efteråt var bra. Hade lite känning i knät. Men man kan ju inte gnälla. Hihi
Då sitter man här på bussen på väg till jobbet och tänker och känner efter hur träningen gick i går. Känslan i benen att man tränade i går är så skön. Status i knäet så här dagen efter är ganska bra. Kan både gå upp och ner i trappor, men kan känns av det lite.
Längtar till den 12:e för då är det dags att träffa sjukgymnasten så man kan få ett utlåtande.
En en fortsatt grym dag
Lämna ett svar